Mobilt liv med Susanne

Igår var det dags att gå på hockey igen. HV71 tog emot ett ivrigt Leksand i en stad som ville se en vinst för favoritlaget. Jag var där med hjärtat och vi hade ståplatsbiljett. Det var grymt skoj att stå i klacken igen. Det tyckte vi båda, så det blr fler gånger.

 

HV71 inledde matchen med vilja, glöd och tempo. Dock gjorde Leksand första målet och HV71 verkade tappa det mesta av det vi sett en skymt av i början. I sista perioden  verkade dock laget vaknat till liv igen och man hämtade igen 1-4 till 3-4. Men viljan räckte inte riktigt till och det blev en ny förlust. Tufft för HV-hjärtat, men om de visar upp denna kämparglöd i nästa match och under hela matchen,  så kan det bara bli flera poäng.

 

Ja om du frågar mig och alla andra HV71-supportrar. En jämn och nervig match mot MoDo vanns till slut med 5-3 och jag och min kompis Pernilla jublade ikapp med resten av hallen.

 

Träffade Daniel och några andra där ikväll. Först såg jag dock inte vem tjejen som satt bredvid Daniel var utan sträckte fram handen för att hälsa. Sen såg jag att det var Emelie från Friskis. Snacka om bortgjord. Skyllde på att hon inte hade rätt kläder på sig. Men det är ingen hemlighet att jag har svårt att känna igen folk ibland. Särskilt när jag inte ser dem i ett sammanhang som jag inte är van att se dem i. Men jag är glad för deras skull och hoppa att det håller i tid och evighet.

 

Nu ska jag försöka varva ner och komma ner i sängen, för på torsdag ringer klockan kl 05.00. Dags att börja med treskift igen.

Mattias är en gottegris och jag är nog ännu värre. Men film och godis hör liksom ihop. Så även fotboll och godis, för jag misstänker att han vill se vänskapsmatchen mot Norge ikväll. Jag överlever fast det inte är hockey. Men det är det dags för imorgon kväll då HV71 möter KalPa i European Trophy. Det bästa är att Mattias är minst lina hockeytokig som mig. Nej, nu ska jag leta reda på en buss och åka hem till honom.

Det var det, nu är det över. HV71 har spelat färdigt för denna säsong. Finns inte så mycket mer att säga.

När som helst släpps pucken I Kinnarps i första kvartsfinalen mellan HV71-Linköping. Som jag har längtat efter detta! Och därför befinner jag mig till min stora glädje hemma i soffan där jag laddat med te, halstabletter och glass. Kom igen nu HV, spöa Linköpingspojkarna på sann HV-manér. Forza HV!

 

Nu kan man heja ännu en period

Så var man äntligen på väg mot Göteborg och Scandinavium för att se HV71 sopa isen med Indianderna. Gött att vara på väg.

Jag skulle ju bara se första avsnittet av Inkognito på Tv4 Play. Jag råkade visst se alla tre. Dags att leta reda på sängen nu, så man är pigg och alert i Scandinavium senare idag. Kl 16.00 släpps pucken! Heja HV!

Ikväll har jag varit på bio med Håkan och Pernilla för att se The Hobbit. Filmen var jättebra, men jag förstår fortfarande inte hur de ska få ihop tre filmer på den tunna boken, om man nu jämför med Sagan om ringen-triologins bokmotsvarighet i antalet sidor. Och visst såg jag tilläggen i filmen, vilket faktiskt gjorde filmen sämre i mina ögon.

 

Filmen visades i 3D, High Rate Frame-varianten, vilket gjorde att jag kunde titta på den utan att se gröna och röda linjer under 3D-effekterna. Tyvärr så upplever jag inte effekterna ändå pga mitt brytningsfel på ögonen. Men det var en mycket positiv upptäckt ändå, då det betyder att jag inte behöver tacka nej till att följa med och se en film så länge den visas i HRF-formatet.

 

Efter filmen gick vi vidare till Johan´s, favoritcaféet i stan, och umgicks lite till. Jag kände mig som en liten gottegris då de andra två satte i sig varsin mumsig smörgås medan jag mumsade på ännu mumsigare hallonpaj. Så jag vann ;)

Efter shopingen blev det träning. Spin medel med Malin, men för min del blev det ett halvdant pass under första halvan av passet. Först pillade jag med en cykel precis när passet började. Efter nästan halva passet var det motionär som snabbt försvann ut ur spinsalen. Då jag varit med om att folk blivit dåliga under pass, väntade jag ca 2 minuter, utifall  hon bara var på toa, sen gick jag efter. Allt var dock ok med henne, så det var bara att gå in i salen och kämpa vidare. Tjejen tyckte att jag var väldigt snäll som kollade att hon mådde bra. Sista halvan av passet var det bara att ge järnet. Men tisdagens tuffa 70 minuter lång spin medel med Klas och gårdagens HIT med extra mycket ben kändes ordentligt.

 

Sen blev det hem och duscha snabbt för jag hade bestämt mig under nedvarvningen att jag skulle gå på hockey ikväll. Matchen var helt ok och AIK stod för motståndet. Mot slutet av period 3 ledde "Gnaget" med 1-2, men "Skuggan" satte kvitteringspuck med EN sekund kvar av matchen. Sen vann HV pånstraffar. Gött som bara den!